Joel Hultin: "Slaget om Kilsbergen"

Under gårdagskvällen avgjordes som sagt DM stafetten, eller "Slaget om Kilsbergen" som det kallas i folkmun bland de inbitna, hela 49 stycken 2 mannalag ställde upp på startlinjen i klasser från H11-12/D11-12 upp till H45/D45.

Kilsbergens pärla var som vanligt platsen där tävlingen hölls och banorna och spåren var i top notch klass, stenhårt pistade klassiska spår och en fin skejtbädd , därtill en temperatur på -8 så något större problem med vallning var det inte. Först ut var alla ungdomsklasser som med väldigt god fart skidade igenom banorna på ett galant sätt, återväxten ser minst sagt god ut inom Örebro Län och det finns många stora talanger att plocka av.

Sen var det då dags för de lite större och äldre klasserna där b.la. jag och min vapendragare Patrik Karlsson ställde upp i H21 klassen som ett av 20 lag. Hård konkurrens minst sagt och ett riktigt giftigt startfält med b.la Anders Palmer och Per Eklöf i Karlslunds första lag och massa andra stakmaskiner som man visste skulle bli farliga på den lite korta och flacka klassiska banan. Stafetten bestod av sammanlagt 4 sträckor ( 2 per åkare) där 1 sträcka bestod av klassisk eller skejtåkning på en 1,2a som man körde 2 varv på per sträcka. De lite yngre körde på samma banor men körde 1 varv per sträcka . . . .

Tävlingen var en riktig höjdare med mkt folk på startlinjen, stor publik och bra arrangemang och service. När väl krutröken och dimman lagt sig efter slaget, så stod jag och putte som segrare i H21, en riktig prestigeseger och det är gött att behålla guldet där det ska vara ytterligare 1 år till.

Min egen åkning under kvällen var både dålig och helt okey, hade startsträckan och 3e sträckan som min uppgift. 1a sträckan var faktiskt riktigt dålig, innan start kände jag mig riktigt pigg och alert, hittade direkt 1 par skidor som gled väldigt bra och som var lätta att få fäste på, den stora frågan var dock om man skulle åka med vanliga klassiska skidor med fäste eller skejtskidor utan fäste på den rätt så lätta banan. Bestämde mig dock någon minut innan start att köra med fäste och med facit i hand var det ett bra val . . .

Väl på startlinjen så var tanken från min sida att bomba på rätt så friskt från start för att få kontroll över fältet och undvika trassel och krascher, lyckades med detta och tog ledningen ut från start relativt lätt men tror jag bombade på lite för mkt och länge, för efter startrakan och den första utförsbacken hade de flesta glidit ikapp i suget och kom i högre fart bakifrån. Det blev trångt, massa spårbyten och lite trassel som gjorde det svårt att åka ut ordentligt, jag stressade i åkningen och åkte uruselt trots att jag var riktigt pigg, blev stum och fick grisa på ordentligt för att hänga med. Lyckades dock hänga med hyfsat och fick släppa en lucka på 4-5 sekunder när jag växlade över till Patrik.

Patrik skötte det dock galant på sin sträcka, plockade de få sekunderna direkt och växlade återigen över till mig i delad ledning med Palmer. Ut på min sista sträcka kändes det jävligt mkt bättre i kroppen, en helt annan åkning, stort och avslappnat, valde att lägga mig i rygg på den duktige klassiska åkaren Per Eklöf och låg kvar där i 2 varv. Bakåt var det lugnt då vi hade en lucka så det enda jag behövde fokusera på var hans rygg, som sagt, helt annat drag i åkningen och nu kändes det bra, uppför backarna funderade jag några gånger på att göra ett ryck men med första sträckans dåliga åkning i tankarna så vågade jag inte. Utan jag låg kvar i rygg fram till växling, kanske lite för nära ibland . . .

Putte skötte sedan återigen sin sträcka galant och vi kunde tillslut vinna med 7 sekunders marginal , guldet var ett faktum och det var skönt att inte behöva släppa iväg det till stadsborna, det är uppe i bergen det hör hemma.

Närmast väntar återigen DM tävlingar i helgen, distans på lördag och sprint på söndag, uppe i Ånnaboda och det ska bli riktigt kul. Det var riktigt skönt att känna under gårdagen att åkning återigen var okej och uppe på normal nivå igen efter de tidigare tävlingarna då jag presterat långt under min nivå, det var lite vila för en sliten kropp som behövdes och nu känns det som att det finns en hel annan energi i kroppen, skönt!