We will never know our full potential unless we push ourselves to find it.
Det närmar sig vinter, löven gulnar, asfalten hårdnar, luften är kylig och kall, stavspetsarna slinter, Ånnabodabacken känns lätt. Man märker att säsongen närmar sig, det är en speciell känsla, man står återigen här med x antal timmar av träning bakom sig och framför sig har man en säsong som man inte har en aning hur den kommer sluta, det enda man vet är att det kommer bli förbannat skoj.
Personligen så tycker jag det är rätt lätt att träna under dessa höstmånader, man vet liksom att det inte är så långt kvar, säsongen närmar sig och man får oftare och oftare tävlingsbilder i skallen under passen. Hade en bra träningsdag i lördags då det var träningsdag med junior å seniorgänget, 2 bra pass och jävligt trevligt sällskap och sparring. Blåste fullständigt skiten ur mig under intervallpasset då jag brände av ett fint a3+ pass löpning med stavar. Däckade totalt i blåbärsskogen efteråt, skönt de.
Visst många vi är inte många seniorer i klubben, men när man får träna med såpass bra juniorer som håller hög hög nationell klass och med vetskap om att dom om 1 år eller 2 är seniorgubbar å damer dom också så känns det riktigt kul, vi har något bra på gång i klubben och att sen en kille som jag får hänga med å träna med dessa talanger är grymt inspirerande. Visst man skulle kunna byta till grannklubben KIF för att få sparring av lite gubbar då de just nu har fler seniorer, men samtidigt när man vet vad som är på gång och hur bra GIF är just nu så är valet lätt. Dessutom är man inte ett särskilt hett villebråd på marknaden meritmässigt, men det är en annan sak. Körde ett fint 2 timmarspass idag med 45 minuter fartlek å impulser, kändes gött. Brände av ånnabodabacken 5 gånger, team sysarb eller vad dom heter körde också i backen, tror de va dom iaf, så helt ensam var man inte.
Kör ett block nu på 4 veckor med mkt hårda intervallpass och bara runt 15 timmars träning i veckan, känns fint faktisk, men det är en helt annan sak att vara på g på träning än på tävling, men det känns bra och det är skoj, det är en njutning att träna nu och det är huvudsaken.
Är även jävligt inspirerande att träna uppe i Ånnaboda just nu när det händer så mkt i området också, banor breddas och det byggs här å var. SM 2015 kommer bli mäktigt, något i hästväg, drömmer nästan om det varje dag nuförtiden, att stå där på startlinjen kommer bli något att minnas.