När det ofattbara händer
Hej på er! Nu har jag slagit mig ner för en fin lunch efter en riktigt effektiv förmiddag där jag hunnit med lite av varje, bla mitt första intervallpass av 8 den här veckan. Dessutom har jag testat ett nytt sätt för att få jycken eller storöra att bli trött, svaret var en cykel och en "springer", likt en järvsöfaks pumpad med redbull galopperade han upp till falkasjön och hem , var inte många gånger jag behövde trampa, elcyklarna kan man här med skrota direkt.
Mitt första intervallpass för veckan var ett hårt och kort stakintervallpass i pyramid form, 16 minuter effektiv med riktigt högt tempo, så som passen ska vara nu under veckan. Körde pyramiden 1-2-3-4-3-2-1 med 1 minuts vila mellan varje intervall, känslan var bra och pumpen fick gå på högvarv i stormvindarna.
Till sist kan jag inte låta bli att nämna en tragisk händelse för några dagar sen som jag inte trodde skulle beröra men har gjort det eftersom det skedde alldelse runt knuten. Under helgen omkom en ung 17årig kille i en bilolycka endast 150 meter ifrån mitt eget hem, en plats och ett ställe jag passerar många gånger dagligen och som är en av mina favoritbackar att köra intervaller i. De senaste dagarna har jag inte tränat särskilt mkt i backen, men de få gångerna jag har passerat olycksplatsen har det varit svårt att ta in vad som hänt. I den lilla skogsdungen står ett 100tal ljus tända och massvis med blommor ligger utspridda, men ändå är det svårt att förstå att en person avslutade sitt liv där bara för några dagar sen. Normalt är det en plats där man har hög puls och försöker trycka på det lilla extra, numera är det en plats som får en att tappa fokus och stanna till, jag känner personligen själv inte de drabbade men ägnar dom en tanke. Vila i Frid. Tids nog kommer man nog inse vad som hänt och kanske börja träna i backen igen, men just nu känns det fel.
Ikväll står löpintervaller på schemat med klubben, det är bara att ösa!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar