Gjorde en Northug idag, skillnaden var att jag inte var i Holmenkollen, dessutom var det inte lika mkt folk, men låg i snön gjorde jag å grina. Eller näe jag var mest trött, men lika magiskt var det!
Körde som sagt intervaller idag, det första intervallpasset på ca 2 veckor så jag visste redan på förhand att det skulle bli att ta fram krigarinställningen, dessutom har jag kunnat träna på i 8 dagar i sträck nu vilket givetvis är positivt men som gör att kroppen känns lite sliten. Men men intervallerna lyckades jag dunka av på ett bra sätt och det kändes jävligt gött efteråt när jag nervarvningsåkt ca 1 timme, körde ett lättare intervallpass om man nu kan kalla intervaller för lätt och dunkade av 4 stycken 4 minuters intervaller i stigningen upp mot utsikten för er locals som är intresserade.
De 2 första kändes rätt okey medans de 2 andra blev en ren syrefest, men nånstans ska man ju börja och nu är det bara att börja klättra vad gäller fartträningen, körde som sagt ett lättare pass för att inte chocka kroppen onödigt mkt utan få ut ett bra pass istället, allt eftersom kommer jag öka belastning och tid för att ge kroppen det den behöver.
Imorrn är det Tisdag och då leverar jag en ny krönika för skidsport.runnersworld.se, spännande va!
Idrott berör
Vissa människor kallar idrott för en ren och skär hobby, medans andra tar det på lite större allvar och kallar det en livsstil eller ägnar hela sitt liv för att lyckas inom sin idrott, hur som helst så spelar det nog ingen roll på vilket av de planen du är på utan idrott berör i vilket fall.
Men att se någon lyckas efter allt slit under alla dessa år och nå upp till sitt mål är jävligt inspirerande och motiverande att se, det är ju därför man håller på, iaf jag. För att en dag nå det där målet, att lyckas och kunna känna, fan jag gjorde det . . . .
Ta till exempel Northug under gårdagen, allt slit och alla timmar han lagt ner för att nå dit han nådde igår, att äntligen kunna knyta ihop säcken, att spurta in på ett kokande Holmenkollen inför 40 000 fanatiska människor däribland kungafamiljen i sitt eget hemland och ta det där efterlängtade guldet man slitit för i så många år. Vilken känsla, vilken kick, det är inte bara mäktigt utan oxå respektingivande att se en person lyckas genomföra det man tränat för i så många år på ett sånt sätt, som sagt, hatten av.
Själv så är jag bara på startsträckan , en startsträcka som är lång men som ska ta mig till mitt mål, men att få uppleva det Northug gjorde igår, kanske även på en mkt mindre scen vet jag kommer vara allt slit värt x 10. Kolla bara länken nedan, smärta och glädje i en skön mix . . .
http://www.nrk.no/sport/meisterskap/ski-vm-2011/nyheter/1.7526423
Idag kör jag allmänstyrka och intervaller, ser på damernas 10 km klassiskt och drömmer mig bort till den dagen jag lyckas, samtidigt så gäller det inte bara att sitta och drömma sig bort till den där dagen, utan oxå lägga ner slitet, det finns inga genvägar till framgång.
Men att se någon lyckas efter allt slit under alla dessa år och nå upp till sitt mål är jävligt inspirerande och motiverande att se, det är ju därför man håller på, iaf jag. För att en dag nå det där målet, att lyckas och kunna känna, fan jag gjorde det . . . .
Ta till exempel Northug under gårdagen, allt slit och alla timmar han lagt ner för att nå dit han nådde igår, att äntligen kunna knyta ihop säcken, att spurta in på ett kokande Holmenkollen inför 40 000 fanatiska människor däribland kungafamiljen i sitt eget hemland och ta det där efterlängtade guldet man slitit för i så många år. Vilken känsla, vilken kick, det är inte bara mäktigt utan oxå respektingivande att se en person lyckas genomföra det man tränat för i så många år på ett sånt sätt, som sagt, hatten av.
Själv så är jag bara på startsträckan , en startsträcka som är lång men som ska ta mig till mitt mål, men att få uppleva det Northug gjorde igår, kanske även på en mkt mindre scen vet jag kommer vara allt slit värt x 10. Kolla bara länken nedan, smärta och glädje i en skön mix . . .
http://www.nrk.no/sport/meisterskap/ski-vm-2011/nyheter/1.7526423
Idag kör jag allmänstyrka och intervaller, ser på damernas 10 km klassiskt och drömmer mig bort till den dagen jag lyckas, samtidigt så gäller det inte bara att sitta och drömma sig bort till den där dagen, utan oxå lägga ner slitet, det finns inga genvägar till framgång.
Hatten av för Northug
Hallå på er alla, en fin helg går nu mot sitt slut och för mig har det inneburit träning och jobb. Under gårdagen jobbade jag mellan 10-14 och det är helt sjuuukt vilket skidintresse det finns i det här landet för tillfället, det är fullt tryck hela tiden men samtidigt riktigt kul oxå. Efter jobbet så drog jag rätt så direkt upp till Ånnaboda där jag avverkade 1,5 timme på skejtlaggen, det kändes rätt bra men en liten trötthet infann sig rätt så snabbt i triceps och biceps efter ett tag vilket var rätt väntat efter 3 timmarspasset häromdagen.
Har överlag känt mig lite vek i överkroppen efter febern som tog rätt så hårt på kroppen, b.la -4 kg i vikt, men nu känns det bara bättre och bättre och jag valde att ge överkroppen ytterligare 1 smäll genom att åka enbart på 3ans växel uppför den rätt så kuperade 5 kilometersslingan. Träningsvärken idag sitter fint kan jag lova . . . .
Idag så har jag avverkat ytterligare 2 pass vilket resulterade i 4,5 timmars träning, 1 lugnt klassiskt pass och sedan ett crosspass på skejtskidorna och i löparskorna. Det känns som att jag har kommit igång bra med träningen på slutet och det ska bli intressant att se hur kroppen reagerar på morgondagens fartpass, ett pass som jag ser framemot då det var ett tag sen jag körde fart. Tävlingsmässigt så ser det lite tunt ut för tillfället, skulle ju enligt originalplanen ha kört skejtvasan nu till veckan, men eftersom jag blev rejält sjuk och har slitit med träningen för att komma upp i normal standard så känns det tyvärr lite tight. Nästa lopp blir troligtvis det fina Valbergsrännet uppe i Torsby men jag hoppas givetvis på att kunna hitta ett race innan dess . . .
Hann även med att ha hand om en skidlektion för en privatperson under dagen, lektionen gick riktigt fint och åkaren i fråga blev mkt nöjd vilket som alltid känns great. Just det här med skidlektioner å dylikt kommer jag ordna en hel del med nu framöver, så är ni intresserade av att få en lektion, håll utkik!
Förövrigt så har jag funderat en hel del över min träning och mitt tävlande den senaste tiden, som ni säkert har märkt så har jag inte fått det att funka alls i år tillskillnad mot förra säsongen. Givetvis så gäller det att inte fundera för mkt, utan det gäller att tro på sig själv, sin plan och sina tankar. Funderar man för mkt så låser det sig totalt istället tror jag personligen, men samtidigt kan jag inte låta vinterns usla resultat bara glida obemärkt förbi, utan det gäller att utvärdera och ta med sig de bitar man gjort bra och göra om de bitar man gjort mindre bra.
Som sagt så har jag letat efter formen med både gps och lykta under säsongen, jag har inte lyckats pricka formen till de viktiga tävlingarna och jag har inte heller fått uppleva den här bra och stabila formen under lång tid som jag hoppades få innan säsongen. Orsakerna kan vara många, jag har b.la stegrat mängden med ca 75 timmar och sannolikheten är väl rätt så stor att kroppen inte hängt med, sen så har jag inte fått in tillräckligt med kvalitetspass (a3) helt enkelt.
Detta är 2 stora punkter som jag tror har spökat lite för mig men jag tror även att jag måste bromsa mig själv lite, jag har en enorm brinnande låga för skidåkningen och älskar att träna å tävla, men personligen så känner jag att det är just i det här problemet kan ligga. Jag måste bli bättre att få tillräckligt med vila mellan passen och även se till att jag håller rätt tempo på passen, jag måste helt enkel få bättre EFFEKT av all den träningen jag lägger ner för att i det långa loppet lyckas bättre på tävling.
Istället för att träna för mkt och bryta ner kroppen som jag lätt kan göra i min iver och glöd så gäller det att jag hinner bygga upp kroppen igen emellan passen. Jag tror verkligen på den träningsplanen jag har, den funkade förra året och jag vet att den kommer funka igen, men samtidigt måste jag vara öppen för förändringar. Jag tror verkligen på att all den träningen jag lägger ner kommer resultera i det långa loppet, när det händer vet jag inte, men när den dagen kommer så kommer ingen vara lyckligare än jag . . .
Hellner och framförallt Northug imponerade idag, där kan vi snacka pannben
Har överlag känt mig lite vek i överkroppen efter febern som tog rätt så hårt på kroppen, b.la -4 kg i vikt, men nu känns det bara bättre och bättre och jag valde att ge överkroppen ytterligare 1 smäll genom att åka enbart på 3ans växel uppför den rätt så kuperade 5 kilometersslingan. Träningsvärken idag sitter fint kan jag lova . . . .
Idag så har jag avverkat ytterligare 2 pass vilket resulterade i 4,5 timmars träning, 1 lugnt klassiskt pass och sedan ett crosspass på skejtskidorna och i löparskorna. Det känns som att jag har kommit igång bra med träningen på slutet och det ska bli intressant att se hur kroppen reagerar på morgondagens fartpass, ett pass som jag ser framemot då det var ett tag sen jag körde fart. Tävlingsmässigt så ser det lite tunt ut för tillfället, skulle ju enligt originalplanen ha kört skejtvasan nu till veckan, men eftersom jag blev rejält sjuk och har slitit med träningen för att komma upp i normal standard så känns det tyvärr lite tight. Nästa lopp blir troligtvis det fina Valbergsrännet uppe i Torsby men jag hoppas givetvis på att kunna hitta ett race innan dess . . .
Hann även med att ha hand om en skidlektion för en privatperson under dagen, lektionen gick riktigt fint och åkaren i fråga blev mkt nöjd vilket som alltid känns great. Just det här med skidlektioner å dylikt kommer jag ordna en hel del med nu framöver, så är ni intresserade av att få en lektion, håll utkik!
Förövrigt så har jag funderat en hel del över min träning och mitt tävlande den senaste tiden, som ni säkert har märkt så har jag inte fått det att funka alls i år tillskillnad mot förra säsongen. Givetvis så gäller det att inte fundera för mkt, utan det gäller att tro på sig själv, sin plan och sina tankar. Funderar man för mkt så låser det sig totalt istället tror jag personligen, men samtidigt kan jag inte låta vinterns usla resultat bara glida obemärkt förbi, utan det gäller att utvärdera och ta med sig de bitar man gjort bra och göra om de bitar man gjort mindre bra.
Som sagt så har jag letat efter formen med både gps och lykta under säsongen, jag har inte lyckats pricka formen till de viktiga tävlingarna och jag har inte heller fått uppleva den här bra och stabila formen under lång tid som jag hoppades få innan säsongen. Orsakerna kan vara många, jag har b.la stegrat mängden med ca 75 timmar och sannolikheten är väl rätt så stor att kroppen inte hängt med, sen så har jag inte fått in tillräckligt med kvalitetspass (a3) helt enkelt.
Detta är 2 stora punkter som jag tror har spökat lite för mig men jag tror även att jag måste bromsa mig själv lite, jag har en enorm brinnande låga för skidåkningen och älskar att träna å tävla, men personligen så känner jag att det är just i det här problemet kan ligga. Jag måste bli bättre att få tillräckligt med vila mellan passen och även se till att jag håller rätt tempo på passen, jag måste helt enkel få bättre EFFEKT av all den träningen jag lägger ner för att i det långa loppet lyckas bättre på tävling.
Istället för att träna för mkt och bryta ner kroppen som jag lätt kan göra i min iver och glöd så gäller det att jag hinner bygga upp kroppen igen emellan passen. Jag tror verkligen på den träningsplanen jag har, den funkade förra året och jag vet att den kommer funka igen, men samtidigt måste jag vara öppen för förändringar. Jag tror verkligen på att all den träningen jag lägger ner kommer resultera i det långa loppet, när det händer vet jag inte, men när den dagen kommer så kommer ingen vara lyckligare än jag . . .
Hellner och framförallt Northug imponerade idag, där kan vi snacka pannben