Tycker det är lite roligt, komiskt och inte minst fascinerande att lilla jag lyckas åstadkomma så mkt känslor och ilska hos folk runtom i landet bara för att jag gör min grej fullt ut. Åker skidor och satsar trots att jag i nuläget inte är någon Northug, säger vad jag tycker, bloggar om min träning, har kul och maxar livet. Visst jag har en stor käft och borde kanske stänga den oftare (mkt oftare) och visst jag har typ nada i resultatväg på sistone och visst jag kanske gör mig själv till åtlöje då och då genom att då skriva bland alla dessa proffsåkare.
Men vafan ska jag skämmas över det, vara tyst som en mus och hålla tyst bara för det, i helvete heller, det är inte min stil som ni kanske märkt. Och visst skriver man dynga som vissa tycker och inte håller käft, ja då får jag ju räkna med kloka och sköna kommentarer som ovan, men ja menar ey, det är ju ingen stjärnåkare ni ger er på direkt, inget att skriva ner som merit. "Jag hånade hultin häromdagen", polarn kommer bara fråga "vem??? vad sa du att han hette sa du?". Ge er på någon med lite högre klass och betydelse, för jag kommer ändå ge mig ut på nästa träningspass med ett leende. Och stör ni er, ja skit i och läsa skiten då. Logiskt.
Det värmer faktiskt lite i hjärtat att hundratals personer tänker på mig och sitter och ödslar energi på att hata mig, att lilla jag kan vara ett sånt hett ämne. Hehehe. Vi öser på. For the fun of it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar