Ett minne blott???
Kilsbergen, ett skidparadis, en plats med unik natur och terräng, en av mellansveriges snösäkraste platser, en plats där inte bara tusentals Örebroare och skidåkare från närområdet har glidit fram i fina spår och utför fina alpina backar sen årminnes tider, utan även folk från hela mellansverige, ett skidparadis helt enkelt, men något som kanske tragiskt nog snart är ett minne blott . . .
De senaste åren har nämligen utvecklingen och etableringen av detta område som ett av södra Sveriges finaste skidparadis haft en långt ifrån en smidig väg att följa, det har varit problem på problem, folk har tyckt och tänkt, politiker hit och politiker dit har hojtat i norr och i söder över vad som ska göras i området, det har varit vattendomar, brutna regler, ekonomi, naturpåverkan och ja fan allt från Agda 87 år på den lokala konsumbutiken till Nisse 8 år på lågstadiet åsikter har vädrats i frågan om Kilsbergen, dess natur och vad som bör eller inte bör göras. Åren har gått och politiken har inte direkt jobbat på i autobahnfart vad gäller ärendena, snarare tvärtom, det har krånglats hit och krånglats dit och utvecklingen i området har stannat av.
En enda gigantisk tjock soppa helt enkelt.
En enda soppa som äntligen såg ut att göras lite tunnare genom att ett lokalt litet företag äntligen skulle få köpa loss vissa delar av området av kommunen, ett litet företag med grym kompetens, framåtvilja och med framtidsplaner angående området.
Men då kommunen klantat till det angående vissa regler och lagar om t,ex vatten till att spruta konstsnö så stannade köpet och allting annat återigen upp, nya regler och nya lagar att följa skulle klubbas igenom, åren gick och plötsligt så var vi då här, i November månad 2012, snön singlar så sakta ned utanför fönstret, det är torsdag och om ett par timmar ska jag upp och agera ledare åt den lokala skidklubben för ytterligare en välbesökt klubbträning, en träning med killar och tjejer från de minsta av åldrar upp till de snart vuxna, 80 stycken är de sammanlagt + 15 seniorer och juniorer och ett tiotal ledare.
Nästan ett hundratal är vi alltså som en helt vanlig torsdagskväll i ett kallt och blåsigt November befinner oss uppe i Kilsbergen och då har jag inte ens räknat med de övriga motionärerna som rör sig i området. Vi är där för att vi helt enkelt brinner för skidåkningen, och ändå är vi bara en fjuttig liten del av den klump som brinner för skidåkningen i Örebro län och som har Kilsbergen som sin hemmaterräng, för jag har inte ens nämnt de andra klubbarna eller varför inte de tusentals motionärer och konditionsidrottare som finns inom länet.
Varför blandar jag då in dessa skidåkare i denna soppa kan man undra, jo helt enkelt för att det är VI skidåkare som drabbas av detta spektakel, under gårdagen satte nämligen kommunpolitikerna med kommunalrådet i spetsen stopp för hela affären och försäljningen av Storstenshöjden till det lilla företaget. Ett första steg i att äntligen få in kompetens och lite utveckling i vårt kära Kilsbergen, men nej det satte återigen kommunen stopp för, och då står vi återigen här igen, vintern närmar sig, tusentals skidåkare både på längden och utför står trampandes i hallen med sina skidor för att ta sig upp till antingen utförsbacken i Storstenshöjden eller skidspåren i Ånnaboda, men vem som ska tillverka spåren och konstsnön att åka i eller pista backen för slalomåkarna vet ingen, det ska nämligen politiken hålla på och dalta om i några år till som det ser ut som. Skrämmande var ordet.
Nu finns det ju visserligen avtal hit och avtal dit sägs det, som säger att den ena och den andra ska sköta spår och backe, men det är avtal som är så luddiga så att man blir mörkrädd och som inte bringar klarhet i någonting. Så vi fortsätter stå och stampa i vår väntan på att få klarhet i det hela och kan bara hoppas att vi till vintern kan få något slags trampat skidspår på något gräsyta eller en snöfläck utför någon kulle.
Jag som Närking, Örebroare, Konditionsidrottare och sist men inte minst skidåkare i Örebro län och som är uppväxt med Ånnaboda och deras fina skidspår som hemmaplan är orolig, extremt orolig, över hur detta område behandlas och misshandlas inom diverse politiska frågor och köp hit och dit. Plötsligt så kanske vi står där en dag utan backe eller spår pga av kommunens hanterande av det hela, besluten dröjer och åren går och den potential som finns i detta område glöms bort och ingen vågar utnyttja eller ta initiativ till utveckling pga rädslan av att blandas in i det spindelnät av diverse lagar, stadgar, domar osv som kommunen och de bestämmande politikerna hålls med.
Det vore tragiskt om något.
Jag kan bara önska och vädja till Örebro kommun, dess invånare och dess politiker att denna misshandel av vårat unika och stolta Kilsbergen får ett slut inom kort. Skidåkningen är på extremt stark frammarsch inom Örebro län, de senaste åren har det plockats JSM och USM medaljer och framskjutna placeringar på hög, b.la den lokala skidklubben är påväg att etablera sig som en av de största ungdomsklubbarna i landet och även de andra skidklubbarna är påväg att etablera sig högt upp i resultatlistorna. Skidåkningens popularitet växer både på längden och utför och går en väldigt ljus framtid till mötes inom givetvis hela landet men speciellt inom Örebro län, och att då sätta stopp för alla idrottare, entusiaster och inte minst ungdomarna och kidzen genom att tjafsa med politiska frågor hit och dit så att vi snart inte har något spår eller backe kvar, det vore rent ut sagt idiotiskt.
Snälla, släpp prestigen och brinn för skidåkningen på samma sätt som jag gör och tusentals andra entusiaster, skidåkare, slalomåkare, jibberz, flirluftsmänniskor med mig, gör återigen Kilsbergen till det skidparadis med underbara skidspår och slalombackar som det har potential till.
För skidåkningen, idrotten, framtiden och Kilsbergens bästa. Tack för mig.
(Notera att detta är personliga åsikter, samt att det bara är tankar från min sida.)
En enda soppa som äntligen såg ut att göras lite tunnare genom att ett lokalt litet företag äntligen skulle få köpa loss vissa delar av området av kommunen, ett litet företag med grym kompetens, framåtvilja och med framtidsplaner angående området.
Men då kommunen klantat till det angående vissa regler och lagar om t,ex vatten till att spruta konstsnö så stannade köpet och allting annat återigen upp, nya regler och nya lagar att följa skulle klubbas igenom, åren gick och plötsligt så var vi då här, i November månad 2012, snön singlar så sakta ned utanför fönstret, det är torsdag och om ett par timmar ska jag upp och agera ledare åt den lokala skidklubben för ytterligare en välbesökt klubbträning, en träning med killar och tjejer från de minsta av åldrar upp till de snart vuxna, 80 stycken är de sammanlagt + 15 seniorer och juniorer och ett tiotal ledare.
Nästan ett hundratal är vi alltså som en helt vanlig torsdagskväll i ett kallt och blåsigt November befinner oss uppe i Kilsbergen och då har jag inte ens räknat med de övriga motionärerna som rör sig i området. Vi är där för att vi helt enkelt brinner för skidåkningen, och ändå är vi bara en fjuttig liten del av den klump som brinner för skidåkningen i Örebro län och som har Kilsbergen som sin hemmaterräng, för jag har inte ens nämnt de andra klubbarna eller varför inte de tusentals motionärer och konditionsidrottare som finns inom länet.
Varför blandar jag då in dessa skidåkare i denna soppa kan man undra, jo helt enkelt för att det är VI skidåkare som drabbas av detta spektakel, under gårdagen satte nämligen kommunpolitikerna med kommunalrådet i spetsen stopp för hela affären och försäljningen av Storstenshöjden till det lilla företaget. Ett första steg i att äntligen få in kompetens och lite utveckling i vårt kära Kilsbergen, men nej det satte återigen kommunen stopp för, och då står vi återigen här igen, vintern närmar sig, tusentals skidåkare både på längden och utför står trampandes i hallen med sina skidor för att ta sig upp till antingen utförsbacken i Storstenshöjden eller skidspåren i Ånnaboda, men vem som ska tillverka spåren och konstsnön att åka i eller pista backen för slalomåkarna vet ingen, det ska nämligen politiken hålla på och dalta om i några år till som det ser ut som. Skrämmande var ordet.
Nu finns det ju visserligen avtal hit och avtal dit sägs det, som säger att den ena och den andra ska sköta spår och backe, men det är avtal som är så luddiga så att man blir mörkrädd och som inte bringar klarhet i någonting. Så vi fortsätter stå och stampa i vår väntan på att få klarhet i det hela och kan bara hoppas att vi till vintern kan få något slags trampat skidspår på något gräsyta eller en snöfläck utför någon kulle.
Jag som Närking, Örebroare, Konditionsidrottare och sist men inte minst skidåkare i Örebro län och som är uppväxt med Ånnaboda och deras fina skidspår som hemmaplan är orolig, extremt orolig, över hur detta område behandlas och misshandlas inom diverse politiska frågor och köp hit och dit. Plötsligt så kanske vi står där en dag utan backe eller spår pga av kommunens hanterande av det hela, besluten dröjer och åren går och den potential som finns i detta område glöms bort och ingen vågar utnyttja eller ta initiativ till utveckling pga rädslan av att blandas in i det spindelnät av diverse lagar, stadgar, domar osv som kommunen och de bestämmande politikerna hålls med.
Det vore tragiskt om något.
Jag kan bara önska och vädja till Örebro kommun, dess invånare och dess politiker att denna misshandel av vårat unika och stolta Kilsbergen får ett slut inom kort. Skidåkningen är på extremt stark frammarsch inom Örebro län, de senaste åren har det plockats JSM och USM medaljer och framskjutna placeringar på hög, b.la den lokala skidklubben är påväg att etablera sig som en av de största ungdomsklubbarna i landet och även de andra skidklubbarna är påväg att etablera sig högt upp i resultatlistorna. Skidåkningens popularitet växer både på längden och utför och går en väldigt ljus framtid till mötes inom givetvis hela landet men speciellt inom Örebro län, och att då sätta stopp för alla idrottare, entusiaster och inte minst ungdomarna och kidzen genom att tjafsa med politiska frågor hit och dit så att vi snart inte har något spår eller backe kvar, det vore rent ut sagt idiotiskt.
Snälla, släpp prestigen och brinn för skidåkningen på samma sätt som jag gör och tusentals andra entusiaster, skidåkare, slalomåkare, jibberz, flirluftsmänniskor med mig, gör återigen Kilsbergen till det skidparadis med underbara skidspår och slalombackar som det har potential till.
För skidåkningen, idrotten, framtiden och Kilsbergens bästa. Tack för mig.
(Notera att detta är personliga åsikter, samt att det bara är tankar från min sida.)
5 kommentarer:
Hej, bra att du skriver ur brukarnas synvinkel. Ni är ju samtidigt våra väljare!
Vill bara påpeka att det är den styrande majoriteten med S KD C som står bakom kommunalrådet Björn Sundins hantering av affären, politikerna från FP M och MP ser på med ökad förvåning hur man kan handskas med en liten företagare och kommunens pengar.
Tack för kommentaren Larz. Jag är inte ute efter att hänga ut någon eller liknande även fast jag personligen har mina åsikter på det klara och vilka jag stöttar i detta fall. Däremot så vill jag uttrycka och få fram oron över vad som sker i området.
Bra Joel!
Björn lundin, sossarnas svar på Ghadaffi! vad har du för politiskt inriktning joel?
Ingen, även om det varierar ;)
Skicka en kommentar