Ja ni vet, det där snacket, det där gamla vanliga tråkiga och uråldriga snicksnacket skidåkare har när dom nyss har kommit tillbaka från sjukdom och ska beskriva hur första passet gick. " åh vad jobbigt det var" "kände mig som en nybörjare" " Höll på att spy efter 2 meter" Lungorna satt utanför kroppen" "kände mig som en uppsvälld teletubbie" " eller som jigglypuffs feta bror" " Peter Harrysons tvilling", ja det där sista kanske var lite överdrivet, men ni fattar poängen.
Det ska alltid gnällas och klagas fast det egentligen inte är det man menar med de där orden, det är inget gnäll eller klagomål utan mer dåliga förklaringar i ren glädje och eufori på hur det känns eftersom man inte kommer på några smartare ord att beskriva det första träningspasset med. Just det där passet ska jag ut på nu, det ska tamegröningen bli enormt skönt, för att inte säga extremt skönt för den soffa som jag legat i de senaste dagarna och som nu äntligen få lite fin avbelastning, och då har vi inte ens nämnt fjärrkontrollen eller tv tidningen . . .
För att komma tillbaka till det där med det första träningspasset så är det ju egentligen lite fascinerande, för ofta känns det verkligen som att man är Peter Harrysonss feta tvillingbror när man ger sig ut på det där första passet ( det kanske jag är ochså, har inte kollat mig spegeln på ett tag), det är inga ord tagna ur luften utan det är verkligen så det känns. Det blir som en chock, en befriande chock att få låta musklerna jobba igen samtidigt som lungorna börjar leva och endorfinerna gör gläjdeskutt i skallen på en, för är man en person som är van vid att träna varje dag så blir dessa 4 dagar med helvila outhärdliga efter ett tag. Det är något som fattas, något som inte stämmer, något som inte gör dagen komplett, det är som att se Petter Northug inte vara extremt kobent längre när han åker skidor, som att se Kowalzhcyk plötsligt åka tekniskt bra fast hon egentligen inte kan det, eller som att inte se på hockeyallsvenskan och se Leksand skämma ut sig år efter år genom att sjunga "vi ska tillbaka", ja menar utan dom så skulle det ju inte finnas något komiskt eller pinsamt att se på i den serien. . . . .
Så trots att det troligtvis kommer kännas kjempepissigt idag så ska det bli riktigt nice att träna igen, man hamnar rätt efter att ha gått vilse och man blir en hel människa igen. De här dagarna har gjort att jag fått vilat rejält och har haft tid att koppla av ett tag, har dessutom hunnit med att planera en hel del och tagit tag i lite andra småsaker som blivit liggandes.
Jaja nog med babbel om ingenting, varför skrev jag den här skiten egentligen, men men iaf här ska de tränas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar