Saker och ting börjar röra sig

2 pass idag, 2 bra pass, ett intervall och ett återhämtningspass, bra nivå och god kvalité på båda, jag vet inte men jag tror saker och ting börjar röra på sig . . . .

Efter att ha tränat 2280 tvåtusentvåhundraåttio timmar de senaste 3 åren med det här inräknat så tror jag att jag börjar nå en nivå, en nivå där jag börjar känna mig vältränad, en ny nivå jag nått och utifrån det ska/hoppas utan någon som helst press på mig själv ska försöka nå nya goda prestationer. Det känns som att jag tagit ett steg träningsmässigt, ett steg där jag nu känner mig stabil och kan både ligga på hårt i träningen men ochså lägre utan att falla ur den där ramen, det är kvalité rakt igenom och det börjar kännas bra. Jag börjar eller snart kanske kan kalla mig hyfsat tränad iaf . .  .

Jag har själv aldrig räknat med några snabba effekter, tävlingsresultat eller bragdguld på det träningsarbete jag lägger ner, utan har alltid byggt och tänkt långsiktigt, jag är ingen talang och har i mångt och mycket aldrig varit någon heller, jag måste träna mig dit jag vill. "Träna sådär mkt och sedan inte kunna prestera, frustrerande och idiotiskt", så TROR JAG att många tänker när jag snackar om träning och mina mål osv, alltifrån läsare till klubbkompisar till jobbkollegor. "Kom igen nu hultin, släpp din fantasivärld och skaffa dig ett riktigt liv, du måste ju förstå att du inte kommer någonvart, kom igen nu inse det realistiska i situationen och skaffa dig en realistisk självbild av dig själv, du kan ju inte vara seriös i det du skriver"

Självklart har jag själv lite distans till det hela, att träna så mkt för att sedan inte kunna prestera, det är ju lite komiskt i sig, inte sant??? Men som sagt det är inte därför jag håller på, givetvis vill jag ha och siktar efter resultat så småningom men det tar jag som en ren bonus, jag håller på för att jag diggar det här, den här livsstilen och tror stenhårt på det jag gör utan några som helst tvekningar. Jag lider inte heller av någon prestationsångest eller liknande heller om ni nu tror det efter alla mina inlägg och pratande om lyckade eller misslyckade resultat, inte vad jag vet iaf. Ta nu inte detta som något djupt känsloutspel, för det är det inte, iaf inte från min sida. Som sagt jag diggar det jag gör och går in 110% i det, men har samtidigt minst lika mkt distans och humor till det hela, och det måste man nog ha, annars bryter man nog ner sig själv.

Jag menar jag är nog den som levererar mest bullshit i hela sverige om man tar skidåkare som har hemsidor och skriver, och dessutom syns och hörs trots att jag är en relativt okänd och omeriterad åkare. Klart som fan man blir en liten pajas när man snackar så mkt och levererar så lite, men men någon måste ju röra runt i den svenska tråkgrytan lite. Vissa diggar det jag gör och andra inte så är det. Bra kritik eller tråkig kritik, både roligt och tråkigt, men som sagt , distans, jag bryr mig inte så mkt om vad andra tycker. Utan att på det viset vara kaxig . .  .

Det jag vill komma till är att det börjar kännas riktigt bra överlag med skidåkningen just nu efter ett par år med hårt träningsarbete, det känns som sagt som att en nivå är påväg att nås. Sen om det är sanning eller en icke stämmande känsla, det vet man ju aldrig förrän efteråt. Men jag börjar känna mig vältränad och träningen flyter på som den ska, det är en spännande och rolig vinter som väntar hursomhelst. Idag kändes det bra, varje stavtag satt där det skulle och det kändes lätt, det är en härlig känsla.

Ännu en roman har man då lyckats plita ihop, imorgon är den sista träningsdagen på denna vecka som kommer landa på ca 20 timmar, det är bara till att vrida ur den sista energin imorrn.

Varför valde man längdskidor?

Under gårdagens 3 timmars morgonpass på de klassiska rullskidorna vandrade tankarna som vanligt iväg då och då emellan tekniknfokuset och snabbtittarna på pulsklockan, ja menar varför har man valt att hålla på med längdskidor?

Jag menar, man kunde ju ha varit en normal "svenne", en av dom där som går på gym, visst är det bra att folk motionerar, rör på sig och gymmar, men en sån där typisk gymkille med snevriden självbild som står och spänner sig framför sin egen spegelbild samtidigt som dom brölar likt en skadeskjuten älgtjur när de lyfter 5 kg, för att sedan ta en paus, dricka vanligt vatten utspätt med 4 kg socker ur en flaska som det står "super-power" på samtidigt som de vilar en 45 minuter innan de upprepar samma procedur igen 2 gånger till, för att sedan helt "utpumpade" gå och duscha och sedan skriva på fb hur " vältränade" de är.

Eller varför inte bli en fotbollsspelare, jogga 45 minuter med 10 andra, ta paus, jogga 45 minuter och däremellan då och då sparka en boll i nät eller leka dålig teaterskådespelare och filma/stupa likt en alkoholiserad kikki danielsson som fått en eller 2 drinkar för mkt, i straffområdet enbart för att man är så "utmattad" efter allt joggande så att man inte orka springa ända fram till mål. För att sedan få massage och några hundra miljoner på banken.

Man kunde ochså ha blivit hockeyspelare som nästan är snäppet mer patetiska, jobbar 4 minuter, tacklas och slåss med stora mjuka skydd, och dessutom har en ny rätt så komisk nyhet i spelet, nämligen "powerbreak". Ja det räcker inte med att man får vila varannan minut, man får dessutom vila under vilan. Funderar på att starta en kampanj för att få in powerbreaks även inom skidåkningen, tänk dig en sprintfinal eller femmil med lite "powerbreak" mitt i, snacka spännande. Där stack Northug ifrån klungan, och där var det powerbreak, snacka onödigt ryck,vem skulle då stå med lång näsa ;)

Nu tänker jag inte skriva någon roman här, vilket visserligen kanske redan är försent, men varför valde man denna sport av alla? Men men visst , att åka runt i tighta bögtights, snora och svettas likt pappa gottfrid i robert gustavssons senaste serie på 4an, och åka runt runt på en slinga för att sedan slänga sig över linjen lika slemmig som prins daniels frisyr, DET måste ju vara något charmigt med det.


Hyfsad officewiew på jobbet igår.

Jag antar att man inte ska ställa sig den frågan, utan det är bara att köra på tills det slutar vara roligt, och istället då kanske väljer någon av de andra "fjollsporterna". Igår tillbringade jag 6 timmar på mina rullskidor, 2 i yrket, 4 i egen träning och som jag trivdes. Morgonens 3 timmars pass kändes stabilt och bra och kvällens sprintpass med den lokale talangen Pär Wedin satt där det skulle. Sprintpasset bestod av 2 stycken 3 minuters prologer, 5 stillastående starter, 5 rullande starter, 5+5 impulsryck, 5 långa och 5 korta spurter för att sedan köra ett 4 minuters tröskeldrag för att skölja ur kroppen.

Idag är det skejt och styrka, varför valde jag det här? skitsamma , jag kör bara =)

Första dagen på mitt nya liv

Ny dag, ny morgon, nytt jobb. Är med lätta steg man studsar upp ur sängen, snart dags att sticka iväg och jobba, idag väntar en rullskidslektion med inriktning stakning =)


Idag gör jag nämligen mitt första arbetspass på Storstenshöjden som längdskidinstruktör, något jag ser fram emot grymt mycket och som jag tror kommer passa mig som handen i handsken. Förutom att jobba idag så kommer jag även köra på rätt hårt träningsmässigt, 3 timmar klassisk lugn åkning nu på förmiddagen och sedan ikväll ett sprintpass på rullisarna. Sprintpasset kommer bestå av ett antal 3 minuters intervaller(prologer) och sedan spurter, starter, impulser osv.

Näe nu är det dags för frukost, ha en fin dag ni där ute i stugorna.

Börjar bli lite less

På pessimistiska långtidsprognoser, på skadeglada metrologer från fjollträsk, på kung bore och den uteblivna snön, på leriga distanspass i löparskorna, på hårda och grusiga vägar att åka rullskidor på, på inställda tävlingar, på barmarksträningen, på det dimmiga pissvädret , på mig själv, ja det mesta kan man bli rätt så less på i dessa tider då det är slutet av November och snön lyser med sin frånvaro, men vafan det är väl bara att sluta gnälla och bita ihop. Lättare sagt än gjort när man kommer från gnällbältet . . . .

Det är ju såhär, vädret går i cykler, upp och ner och i år är tyvärr snön väldigt sen, bara att acceptera men lite tråkigt att man måste frosta ur frysen eller stå med en thailändsk minihandfläkt och vattenslang för att producera snö till att åka på. Förra året kom den första snön här i söder den 22a oktober, 22a OKTOBER, vilket man i år kunde byta ut mot spöregn och lera, men visst det är ju charmigt det ochså. Jag är inte den som är bitter, näe jag är extremt bitter. Men som tur är finns det ju otroligt många andra fina träningsformer att hålla igång med sålänge, man kan ju . . . .

Springa och halka omkring i den mörka skogen och förutom att stuka fötterna och springa vilse, även bli skadeskjuten av någon älgkåt jägare eller polsk övervintrande bärplockare samtidigt som man inser att pannlampsbatteriet räckte ungefär halva den tiden det lovade.

Åka rullskidor på det extremt fina vägarna i lutzendimman och bli överkörd av någon halvblind pensionär som knappt ser över ratten samtidigt som man knäcker sönder armbågarna i varje stavtag på den hårda lerfyllda asfalten.

Gå stavgång uppför samma backe som man redan gjort ett tusental gånger det här året , eller gå och gå, eftersom stigen man går uppför är så lerig, utnött och hal så hackar man sig mest uppför med stavarna likt en kryckförsedd stackare som nyss brutit båda benen.


Näe så illa är det ju inte, men det hade varit rätt så skönt med snö nu . . . .

Igår körde jag som ni redan vet ett intervallpass med klubben, vi körde maxlöpingar med stavar i motbakke, 15x10/20 + 5 x 1min + 9x30 sekunder, kändes fint. Idag blir det ett distanspass följt av lite styrka.

Dags för comeback


Efter vilodagen igår så är det idag dags att rulla igång träningslunken igen, förra veckan kändes bra och jag kunde genomföra varje pass så som jag ville och fick på så vis ut bra kvalité ur varje ökt , så det är med en positiv anda och motivation som jag kliver in i ännu en träningsvecka som ska bli minst lika bra.

Denna vecka blir dock inte lika fartinspirerad utan fokus kommer ligga på de lugna passen, men givetvis kommer det även klämmas in 3 fartpass för att inte feta till allt för mkt
mig helt. Tanken är att träna på relativt hårt men ändå inte bryta ner mig allt för mycket. Inom kort kommer jag även börja mitt nya jobb som skidinstruktör vilket blir scheisseefint och redan på torsdag kommer jag tjuvsta rta med en första rullskidslektion.

Ikväll är det stavgångsintervaller med klubben som gäller!

Gör det som Northug


If you can´t beat them, join them är ett gammalt uttjatat ordspråk och även fast det inte alltid stämmer så är det delvis rätt, för man kan alltid lära sig något av ens motståndare. Under gårdagens sistasträcka på herrstafetten så satt jag och specialstuderade den gode Northug litegrann, VARFÖR? jo helt enkelt för att han under de senaste åren varit helt överlägsen när det gäller sistasträckan på stafett, någonting måste man ju kunna lära sig av det, någonting gör han ju uppenbarligen rätt eftersom konkurrenterna inte har en susning.

Jo jag vet , att Northug är på en helt annan nivå , att han säkerligen är fysiologiskt perfekt skapt för den taktiken han kör med, att bara för att han lyckas med sin taktik så är det inte säkert att det funkar för någon annan osv, att jag hos lite bittra läsare är en sopa som ändå inte kommer kunna utnyttja det där ändå, som sagt allt det där vet jag. Men det är ändå intressant att kolla på och vissa grejer kan man säkerligen ta med sig, för att bli bäst så gäller det att hela tiden utveckla sig själv, plocka godbitarna från konkurrenterna i kombination med att våga testa egna grejer för att tillslut hitta sin egna unika väg till pallen.

Vad är det då Northug gör så bra som tillslut leder fram till att han är överlägsen de sista 150 meterna, jo det finns en hel del och det här är min högst personliga version . .  .

  • Starten på loppet/sträckan
Rycker oftast till från start innan han lägger sig långt bak, väcker helt enkelt kroppen med rycket och lägger sig sedan längst bak för att spara energi och få en lugn inledning, slippa mjölksyra osv.

  • Under loppet/sträckan
Åker lugnt och stort, håller koll på sin position och övriga konkurrenter, fortsätter rycka lite smått för sig själv för att hålla igång explosiviteten. Släpper oftast en lucka på krönen för att slippa pressa sig för att sedan istället jobba ikapp i lättare terräng, energisparande.
  •  Sista kilometrarna
Går upp och visar sig och eftersom han vunnit såpass många gånger så blir konkurrenterna redan här totalt fokuserade på honom vilket i sig skapar osäkerhet, mentalt övertag. Avancerar på lättåkta partier, åker gärna fram för att sedan sänka farten , han kan bestämma farten medans de andra måste slösa energi för att ta sig framför honom. skapar oröra samtidigt som han känner att han har kontroll.
  • Målgång
Kommer allt som oftast med högre fart bakifrån, vilket får konkurrenterna att öka tempot för att komma ikapp, då sänker  petter tempot vilket får konkurrenterna att bromsa, skapar oröra igen.. Hämtar energi ett par sekunder och smäller sedan till.

Självklart är inte hans taktik helt avgörande till att han vinner såpass mkt, utan han är ju helt enkelt sjukt vältränad och har ett psyke som inte är att leka med samt att självförtroendet är på topp. Visst kan det vara lite larvigt att kartlägga eller utvärdera andra åkare såhär, men som sagt jag tror man kan lära sig något av det, för någonting måste han ju göra rätt.

Säger som elof gjorde igår " Man ska väl inte vara allt för hård efter dagens tävlingar men lite snack om taktik och ett par vänder med inspelat video material från dagen tävlingar kan nog göra gott!
Man lär sig så länge man lever ;-)!"

In i kaklet!

Ligger i soffan framför vinterstudion och ser 4 norska lag leda förstasträckan efter att Siba-Fabian i det svenska laget gjort ett juniormisstag och hetsat från start för att sedan få sällskap med stumbjörn.

Men det har inte bara varit soffan som gällt hela dagen utan imorse var jag ute och körde det sista passet på denna rätt så tuffa träningsvecka som sett ut såhär. . .

Mån: allmänstyrka inriktat på explosiva övningar + jogg / löpning intervall pyramid 1234321 med 30 sekunder vila emellan.

Tis: stakintervaller 10x40/20+3x1 / löpning distans 1,5 timme

Ons: sprintintervaller skejt 4x4 med 5 minuters vila/ mtb 1,10

Tor: löpning distans 1,15+ elghufsintervaller 3 x 30 + 3x40 + a3x50 seku
rullskidor klassiskt 1,20

Fre: löpning 45 minuter+ maxstyrka

Lör: sprintpass a la farlek

Sön: testrace 10 km klassiskt 27:24

En relativt hård vecka med 6 intervallpass på 7 dagar med ett bra race som avslutning imorse med en bra och stabil känsla. Veckan som kommer är en lite lugnare vecka för att hämta hem träningen lite och även få in lite långa och lugna formbyggande pass.

Lika som bär - Strikes Again!





Jo jag vet att jag är dålig =) Snart kommer en lite seriösare träningsrapport.