Kenedisa Bekele!

Kände jag mig väl inte direkt som , när jag nu på kvällen löpte iväg som ett rådjur på storvägen mellan Vitsand där vi bor och Torsby. Efter all servicemansarbetande under dagen så var det riktigt fint att dra iväg och röra på kroppen. 45 minuter a2 löpning med a3 intervaller genomförde jag, försöker nu på slutet av veckan få in fart i den lilla träning jag genomför, kroppen känns nu ordentligt igenomvilad och nu gäller det att få in fart i träningen som prioritet 1 och inte bara massa a1 träning som i nuläget förstör mer än det ger.

Passet kändes fint och löparmusklerna fick sig en omgång, imorrn är det masstart som gäller här i Värmland, så då ska jag försöka få in ett pass skidåkning på skejtlaggen under tävlingens gång samt styrka imorgon kväll.

Skandinaviska cupen ur ett annat perspektiv

Nu ligger man här i en säng i nordvästra värmland eller sven-göran eriksson land och laddar inför dagens tävlingar som kommer genomföras i en allt i allo roll. Jag ska ju nämligen inte tävla själv utan är här för att hjälpa till litegrann under tävlingarna förhoppningsvis, det känns konstigt måste jag medge, jävligt konstigt.

Är just nu tävlingssugen som få när jag ser liveresultaten ploppa in på datorskärmen, det är ett stort starfält, roliga distanser och spåren är stenhårda och fina, passar mig som handen i handsken egentligen, men efter de senaste tävlingarna så känns det som att det här lilla breaket kommer rätt. Jag har inte varit mig själv i tävlingspåret på sista tiden . . .

Under gårdagskvällen var jag uppe och testade tävlingsbanorna, de var jäkligt fina som det alltid är här i Torsby, brett å bra, välpreparerat och stenhårt före, långa fina åkbackar uppblandat med kurvor å annat smått och gott. De kan det här med att arrangera tävling helt enkelt . . . .

Och under gårdagskvällen så kändes faktiskt åkningen bra, riktigt bra, givetvis ska jag inte dra några förhastade slutsatser om form och att jag är på G, det är ju bara att kolla bakåt och se hur det har gått i tävlingsspåret när jag skrivit det tidigare. Men jag tror vilan har gjort mig och min kropp gott, det är en helt annan energi i kroppen och ett sprittande i benen och musklerna som jag inte känt sen i höstas, så jag hoppas och tror verkligen att det här är rätt medicin. Vi får helt enkelt se på Onsdag om känslan stämmer eller ej, för då ska jag släppa hästkrafterna fria och bomba på för allt vad det håller . . .

Men tills dess är det fortsatt lättare träning som gäller, nu ska jag heja fram mina klubbkamrater, vi hörs av gott folk.

/ JH

Tooorsbyyy!





Tjena, glider just nu upp mot skidmetropolen Torsby, har inte så mkt att säga utan publicerar istället några fina foton tagna av Garphyttans egen papparazzi Lina Lager, enjoy!

Energi!

Back on track, tåget är i rullning, boken har öppnats, låset har gått i lås.
Det jag försöker säga är att jag nu är tillbaka i träning igen, åkningen känns så stel och kantig så att det ser ut som att jag försöker förlösa en oskalad ananas, andningen går i hundraåttio som en hyperventilerande hamster, och hela kroppen känns tung och man känner sig mest som en klump som borde vara placerad på ett viktväktarmöte istället för ute i träningsspåret.

Nja så jävligt känns det väl inte riktigt, var under gårdagen ute och körde ett lättare pass på skejtskidorna med juniorstjärnan Lennartsson under 1 timme, kändes som vanligt lite segt efter vila men ändå ok. Under dagen idag så har jag varit ute och rastat joggingdojorna i ca 45 minuter och efter det avverkat ett lättare styrkepass 30/30 x20. Och idag kändes det faktiskt bra, jag tror och hoppas att vila och lättare träning ska göra susen för kroppen, det känns som att energin börjar rinna till i musklerna, peppar peppar ta i trä.

Imorrn är det avresa till skandinaviska cupen som gäller, men för egen del blir det inget tävlande utan jag följer med som 1 extra väska bara, ska försöka hjälpa till hos syrran och övriga klubben så gott som det går och även träna lite lätt. Kommer vara djävulskt sugen på att tävla men tror inte att det är rätt melodi, självförtroendet vad gäller att tävla och prestera har fått sig en rejäl törn, men det är bara att plocka ihop spillrorna och börja klättra återigen.

/ JH

Krönika!

Ny krönika uppe på skidsport, kolla gärna in den. Nu ska jag träna :)

http://skidsport.runnersworld.se/artiklar/tank-vad-en-riktig-vinter-kan.htm

Gammalt hederligt kroppsarbete!


Go afton!

För att inte slappa till helt under dessa mkt lugna dagar i träningsväg som jag planerat upp för att få fason på kroppen igen , så måste man helt enkelt hitta andra alternativ till träning.

Så idag drog jag ut och umgicks med herr snöskyffel och ett gäng snöflingor, 2 timmar hederlig skottning av snö blev det, lite gammaldags styrketräning som säkert Järnberg, Magnusson och grabbarna gjorde en hel del av.

Har nu kämpat mig igenom 2 vilodagar och tänkte så smått börja röra mig imorgon igen genom att glida lite lätt på skejtskidorna, intensitet och längd får kroppen bestämma men jag hoppas att någon slags energi har börjats bygga upp i musklerna, annars blir det ytterligare vila.

/ JH

Idiot.

Likt en blind höna har jag kört på, och nu sitter man här efter 4 fiaskotävlingar och ska blicka framåt, det är inte lätt men eftersom man är så dum så lyckas man lura sig själv ändå.
Har grundligt gått igenom min träning de senaste veckorna och kan bara ställa diagnosen, för mkt kvantitet och för lite kvalite, gör om gör rätt. Upplägget har på förhand sett bra ut, jag har bara inte genomfört det på rätt sätt.

Under gårdagens lopp upplevde jag väl en 100del av det den gode Elof upplevde under loppet nedan, problemet i mitt fall var dock att dom andra inte var dopade, utan jag hängde helt enkelt inte med :)

Handbromsen

Morapinglan 10 kilometer skejt var det som gällde idag i ett soligt och härligt Mora. Fullpackat med skidåkare och publik å fina banor, riktig skidpropaganda alltså. Tyvärr så var det ingen skidpropaganda från min sida om man ska sammanfatta dagens lopp, det funkar helt enkelt inte. Vilja, glädje och kämpaglöd finns där i massor, men varken åkfart eller form. Startade i par tillsammans med den erkänt duktige skejtåkaren Martin Liljemark från Sk Bore, hängde på honom i ca 800 meter och då kändes det okey, men sedan var det klapp och godnatt och eftersom dagens skidlopp varade i 9,2 kilometer till så blev det slitigt värre. Jag fortsatte dock pusha på mig själv mentalt och låg på absolut max, jobbade och slet men det finns liksom ingenting där i fartväg. Puls och det mentala finns där men inte farten i kroppen, hade 200 som maxpuls och 192 som lägsta puls idag, ligger alltså på max, men när jag vill och försöker trycka på i backarna så är det som en timer som står på off, kroppen slår ifrån, jag blir stum och tappar tryck. Så efter dagens lopp har jag beslutat mig att dra i handbromsen, det funkar uppenbarligen inte och då finns det ingen mening att fortsätta snurra runt i samma bubbla. Det finns en enorm träning och tävlingsvilja/glädje trots den minst sagt tunga starten på säsongen. Men jag vill göra mig själv och de som ställer upp för mig rättvisa, genom att prestera på ett normalt vis och som jag brukar göra och förhoppningsvis kan göra i skidspåret, ni som känner mig vet vad jag snackar om, men som jag inte gör nu.

Efter att ha haft en av mina bättre avslutningar på säsongen hittils i karriären i våras, så var viljan och inspirationen på topp när jag drog igång träningen igen, en vilja och inspiration som fortfarande finns där och som kommer finnas många år till. Jag har följt samma träningsprogram som föregående säsong med skillnaden att jag har höjt antal timmar. Det har känts bra under sommar och höst, jag har tränat både hårdare och mer än någonsin, något som har känts bra men som jag kanske får betala för nu istället. Kroppen är inte så pigg som den bör vara och trots lättare träning har jag inte samlat på mig något överskott. Jag har nog gått över gränsen, fallit på fel sida den där tunna linjen, kanske inte träningsmässigt för att hålla okey fart och känsla på träningspassen, men för att kunna prestera i tävlingsspåret. Överträning vill jag och kan jag inte snacka om då jag aldrig upplevt det, men lite åt det hållet kan det nog vara. Visst det är tufft att hävda sig som senior och det kan ta många år tills jag eventuellt kan konkurrera om toppplaceringar, men just nu gör jag mig själv inte rättvisa då jag presterar långt under min normala nivå.

Samtidigt ska man inte förstora upp det hela för mkt heller, jag är bara helt ur form och säsongen är lång, det är inget att lägga sig platt och dö för.

Men nu drar jag som sagt i handbromsen och kommer blanda vila med lätt och kort träning för att få energi i kroppen igen förhoppningsvis. Nästa tävling blir " slaget om kilsbergen" den 12e om det känns bra. Kommer med största sannolikhet hoppa över skandinaviska cupen i torsby, då det inte är troligt att jag kommer vara pigg och att det inte är i för lite tävlingsfart problemet ligger.

Samtidigt vill jag tacka alla läsare och personer som stöttar mig i vått och torrt, det betyder mkt, så tack! Nu ska jag försöka slappna av ett par dagar och hitta tillbaka till spåret som jag hade i höstas igen. Ha en fin kväll, vi hörs!
/ En glad och snart back on track JH