Fan vad olägligt


Den här rent utsagt jävla sjukdomen kom, inte nog med att jag missade SM utan även planeringen för de kommande tävlings och träningsveckorna får struktureras om totalt. Hoppet finns fortfarande för att jag kommer köra Kilsbergsloppet, men 3 korta och råålugna pass för att sedan bomba på med 10 fritt som första hårda pass känns sisådär, samtidigt är tävling bästa träning. Beslutet tas ikväll . . . .

Tanken när jag satte planeringen inför den här säsongen var att köra både Kilsbergsloppet och Wadköping denna helgen, först och främst för att det är 2 riktigt fina lopp men ochså eftersom Wadköping är ett bra seeedningslopp inför vasan. För någonstans långt där bak i skallen ligger önskan om att åka vasan och gnager. Som helhet är ju den här säsongen i mångt och mycket körd, fucked up helt enkelt. Mitt fokus ligger nu på ett race i taget och försöka få till form till just det, för det finns ju faktiskt en hel del gobitar och race kvar, såsom cupen i Ullricehamn osv.

Men trots att det blivit extremt lite tävlande så har det istället gått väldigt bra med den andra biten av längdåkning, dvs skidlektions och läger biten där det ramlat in anmälningar osv nu när snön kommit. Lektionerna har gått klockrent och det är jävligt kul att jobba med adepter ute i spåret och samtidigt är det lite skönt mentalt att kunna fokusera på den biten och koppla bort tävlandet som varit misslyckat.

Men men nu ska jag jobba klart här och sedan ska jag ut på ett pass i den fria stilen för att känna efter om det blir race eller ej, hade jag bara gått efter vilja så hade jag redan nu dragit på mig tävlingsdräkten.

Saliga som en flock nunnor



" Saliga och lyckliga som en flock nunnor vid jesu födelse" är ett gammalt fint uttryck som myntats i en klassisk och råskön serie, och det var väl ungefär så jag kände imorse när jag 06:50 stack ut på dagens första pass. Har äntligen börjat komma igång så smått med träningen, har ju förutom träningen kört massvis med skidlektioner i några dagar men det blir mer promenad än träning så det kan man väl kalla för smyyyyg start, men igår körde jag ett pass skidor på 45 minuter och ett pass löpning a la 45 minuter och nu imorse skejtade jag lugnt 1 timme. Ikväll blir det ett löppass efter nattens jobb och imorgon ska jag försöka köra lite lätt fart för att testa kroppen och se om det finns någon chans till tävling i helgen.

Konstsnöslingan har nu utökats till 2,5 km och det är finfina spår som erbjuds =)

" Slaget om Kilsbergen"


De senaste dagarna efter SM har det inte hänt särskilt mkt på tränings eller tävlingsfronten, det som kändes bra dagen inan uppe i Östersund förvandlades istället till något dåligt och en 11 timmars tågresa hem för att inte smitta den övriga truppen, innan ens det roliga i tävlingsspåret börjat. Ett av säsongens stora mål försvann lika snabbt som näsdukshögen växte sig hög, tråkigt tråkigt, men vafan ska man göra, det är bara att skratta åt det.

Samtidigt har jag som vanligt försökt utvärdera varför det blev som det blev och om det är någonting jag kunde ha gjort för att inte bli sjuk vid ett sånt opassande tillfälle igen, det gäller att dra lärdomar av allt. Samtidigt tror jag nu i efterhand att jag inte kunde ha gjort så mkt annorlunda, jag tog det rätt piano efter Åsarna där halvdant resultat nåddes men 2 bra genomkörare lyckades. Vilket gjorde att formen kändes rätt bra inför sm, och när formen känns bra så vet man att man balanserar på en tunn knivsegg och tyvärr ramlade jag ner på fel sida den här gången.

Annars har de här dagarna varit ett bra break, både mentalt och fysiskt. Jag har nollställt mig själv totalt, både vad gäller förväntingar på mig själv, i allt från resultatmål, träningsmål, till att inse i vilken position man ligger resultatmässigt och skidåkningsmässigt i dagsläget och utifrån det skapa en plan och målbild som är realistisk. Den här säsongen har jag bara hitills famlat och åter famlat efter att försöka tävla och försöka prestera eller vad man nu väljer att kalla det, och eftersom jag åkt så få race så kan man väl inte kalla det att jag misslyckats heller eftersom jag inte gett mig själv chansen till det, men inte fan har jag lyckats heller. Jag har fått in lite nya planer, lite nya visioner och mål, vilket jag tror i sig kan vara nyttigt för framtida säsonger och tävlingar. Många kanske tänker att varför lägger han inte av, jag kan säga såhär, det finns inte ens på kartan , inte ens på baksidan av den. Jag tycker det här är så kul och kommer hålla på med det många år framöver.

En sak som jag dock insett de här dagarna är att jag kanske har blivit lite föööör hänsynslös mot mig själv och min kropp, att jag kanske går över gränsen ett par gånger för mkt vad gäller träningen kontra återhätmning och form. Jag ger mig inte chansen till att komma i form och chansen till att prestera. Inte för att jag inte längre tror på mkt och hård träning som tillslut genererar i bra resultat, för det gör jag, däremot så kanske jag måste omstrukturera den lite och få in lite mer vila. Men dessutom tror jag även att det är likadant på den mentala biten, där har jag en hel del att jobba med i tävlingssituation.

Men prio ett framöver är att bli frisk, få tävla och efter det tar vi det som det kommer, vi börjar om på ny kula helt enkelt. Personligen så hoppas jag verkligen att jag kan starta i Kilsbergsloppet på Lördag, men om det blir verklighet får de närmaste dagarna avgöra.

Vill även passa på att gratulera alla skidåkare som det myllrade av på gårdagens DM stafett. "Slaget om kilsbergen" har återigen vunnits av GIF. Skönt att behålla titeln uppe i bergen där den hör hemma, all cred till Viktor och Erik och alla andra grymma personer i klubben som skidade idag. Kul att överlag se så många skidåkare, Örebro län är på G!!!

Vi hörs gott folk!

Helt sinnessjukt!



Fortfarande förkyld så inga stora prestationer levereras i nuläget från mig, seeegt. Hoppas att vara träningsbar inom några dagar, påtal om prestationer så gör snubben här ovan en i modell större iaf, helt rubbat . . . .