Jadå, det var en dag idag ochså när man vaknat upp och lyft upp ögonlocken, en fredag för att vara exakt. Och inte vilken fredag som helst utan en rätt så speciell fredag efter som det är den 7/10 och det är dagen innan jag fyller 22, fan nu går det utför . . .
Dessutom är det ochså en speciell dag på det viset eftersom jag dagen innan jag skulle fylla 2 fick en rätt skaplig present, nämligen min lillasyster Lina (Teamfullkareta.blogg.se) som fyller 20 idag, så jag får önska grattis och skicka tårtan via sms bort till Meråker där hon och de andra i svenskgänget skidar på för fulla muggar.
Nog pratat om fjanteri och krims krams, det har tränats de senaste dagarna, tränats rätt rejält ochså. Jag är ju mitt inne i fartveckan deluxe vilket betyder att man som en turboladdad kanin avverkat intervallpass på löpande band de senaste dagarna, 5 stycken på 3 dagar för att vara exakt. 5 hårda och läckra pass som har gått fint att genomföra och som bestått av pyramidintervaller stakning, löpning 30/30, motbakkestakning + smirnovintervall, spänst/snabbhetspass. Och än så länge har det känts bitvis rätt så bra och nu är det bara 3 hårda pass kvar vad gäller intervall för denna veckan innan nästa veckas lite lugnare mängdträningsvecka dundrar in. Tanken är att idag köra ett kortare löprace i naturlig intervallform, imorgon elghufs och på söndag skejtintervaller, så det blir mumma det.
Annars rullar det mesta på som vanligt med jobb, träning och det övriga livet, MEN jag har big news på gång som kommer förändra en hel del på sikt, och positiva sådana . . . .
I övrigt så fascineras jag lite om snacket och reaktionerna man ibland får för att man tränar en del, en del "mycket" som vissa uttrycker det. Och visst, 800-850 timmar är en del och nej, jag vet såklart inte om det är det optimala eller det perfekta för mig, men det vet man ju aldrig förrän man testat. Dessutom ska man ju leva ochså, och jag diggar livsstilen med att träna mkt och gå över gränser, om man sedan även kan få resultat av det i skidspåret så är ju det en fin bonus. Misstolka mig inte nu, tro inte att jag bara tränar för tränandets skull och för att gå över gränsen och sedan skiter fullständigt i resultaten i spåret, utan jag har ett syfte och mål med de där timmarna, de är en del i en plan som jag tror stenhårt på och ska göra mig till en bättre åkare. Men som sagt, jag gillar att träna mkt, och varför sluta med något man gillar? Att träna 200 timmar, käka burgare på mcdonalds och sedan ro hem ett smguld på ren talang kanske funkar för vissa, men det är inte min stil och jag tror inte det funkar för mig heller, det finns många vägar att gå.
Jaha, det blev en onödigt lång babbelroman idag ochså, mkt nöje!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar